Kriget har inget kvinnligt ansikte

Kriget har inget kvinnligt ansikte
Utgivelsesar: 2012
Antall sider: 447
Serie: Utopins röster
Forlag: Ersatz
ISBN/EAN: 9789187219009
Oversatt av: Öberg Lindsten, Kajsa
Sprak: Svensk
Kategori: Romanerog Historie
Originaltittel: U vojny - ne zjenskoje litso
Forfatter: Svetlana Aleksijevitj

De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia.

Den flerfaldigt prisbelönta boken bygger på hundratals djup­intervjuer och ingår i författarens stora livsverk »Utopins ­röster«, ett unikt försök att beskriva den sovjetiska erfarenheten utifrån den lilla människans perspektiv.

Svetlana Aleksijevitj föddes 1948 i Ukraina och växte upp i Vitryssland. Hon betraktas som en av de viktigaste skildrarna av det postsovjetiska samhället. Flerfaldigt prisbelönad, bl.a. Svenska PENs Tucholskypris, Triumphpriset, Leipzigbokmässans litteraturpris och nu senaste - för just »Kriget har inget kvinnligt ansikte« - det polska Kapuscinskipriset (2011).

UR INLEDNINGEN
Männen... De släpper ogärna in kvinnorna i sin värld, på sitt territorium... På traktorfabriken i Minsk sökte jag efter en kvinna, hon hade varit prickskytt. Om henne hade man åtskilliga gånger skrivit i fronttidningarna. Hennes hemtelefonnummer fick jag av hennes väninnor i Moskva, men det var gammalt. Och efternamnet jag antecknat var hennes flicknamn. Jag gick till fabriken där hon arbetade, till personalavdelningen, och där fick jag höra av männen (fabrikschefen och personalchefen): »Finns det verkligen inte tillräckligt många män? Varför skall ni lyssna på dessa kvinnohistorier. Kvinnofantasier...« Jag kom till en familj... Både mannen och hustrun hade deltagit i kriget. De hade träffats vid fronten, och där hade de gift sig: »Vi firade vårt bröllop i skyttegraven. Inför en strid. Jag sydde mig en vit klänning av en tysk fallskärm.« Han var kulspruteskytt, och hon var »sambandskvinna«. Mannen skickade genast ut kvinnan i köket: »Du kan väl laga till något åt oss.« Tevattnet hade redan kokat upp, smörgåsarna var bredda, och hon slog sig ner hos oss, men mannen fick henne genast på fötter igen: »Men var är jordgubbarna? Var är sylten vi hade med oss från landet?« Efter min enträgna vädjan lämnade han ovilligt ifrån sig sin plats med orden: »Berätta nu som jag har lärt dig! Utan tårar och en massa kvinnliga detaljer: hon ville vara vacker, förstår ni, så hon grät när de klippte av henne flätan.« Senare erkände hon viskande för mig: »Hela natten har han studerat »Andra världskrigets historia« med mig. Han var orolig för mig. Och nu är han rädd för att jag skall minnas fel. Att jag inte skall berätta på ett korrekt sätt.« Så var det åtskilliga gånger, i åtskilliga hem. Visst gråter de ofta. Och skriker. När jag har gått tar de hjärtmedicin. Eller kallar på ambulans. Men ändå ber de: »Du kan väl komma! Du måste komma! Vi har tigit så länge. I fyrtio år har vi tigit...«

De norske frontkjemperne – hva litteraturen sier og veien videre. av Ivo de Figueiredo. I årene 1941 til 1945 lot omkring 6000 nordmenn seg verve for å delta i. Jeg ser ingen grunn til å ikke være negativ til overtroen og ideologien Islam, på samme måte som det er greit å være negativ til andre råtne ideologier. Taboo er en serie som inneholder veldig mye jeg setter veldig stor pris på. Det er et historisk spenningsdrama som maler et mørkt, skittent og brutalt. Saga møter jentevolden. Annette Münch: Jenteloven (2009) Uten forvarsel må Saga flytte fra faren til moren. Hun flytter fra bygda til byen.

Mens hun venner seg til. NEI , det ER ingen kur mot fremmedfrykt. Det er ikke syrere ,irakere ,iranere man er redde for. Det er idiologien , den kulturen som ønskes , og ikke minst relgionen. Du har alltid dagen som kalles i morgen Handler om en dame som bor sammen med en mann som slår henne, og barnet hennes. Historien handler om hvordan hun tar og hva. Napoleon og Hitler tok makten 129 år fra hverandre, satte krig mot Russland 129 år fra hverandre, og tapte krigen 129 år fra hverandre; Ekorn kan klatre fortere. Lager russelåter på stabbur; Moelven kvitt elektrisk tapssluk; 16 kuer døde etter å ha blitt blyforgiftet «18. januar 2016 døde mamma klokken 6 om morgenen. Stedfortredende utenriksminister til Trump: Ikke del Jerusalem Jewish News, oversatt av Thor Evje 2017.

05.17 Før USAs president Donald Trumps besøk i Israel og 50. Kulturformidling